START I ARBETEN I CV I PRESS I KONTAKT I PUBLIKATIONER | MAGDALENA NORDIN |
|
MY NAME IS NOT SUSAN - GRUPPUTSTÄLLNING NORRTÄLJE KONSTHALL |
|
Utställningen pågick 2010-10-30 t o m 2010-12-12
MEDVERKANDE Sara-Vide Ericson, Curator: Lili von Wallenstein.
Fler bilder från utställningen på min blogg >>
|
|
MY NAME IS NOT SUSAN Bejublad, begabbad, avundad, utskrattad: Whitney Houstons ställning och status karakteriseras av dubbelhet och förändring. Houston har vid ett otal tillfällen fått illustrera nidbilden av kvinnan – hon ville ha allt men lämnades slagen, utslagen, förfallen och dessutom fet. I sinom tid konverterades bilden och hon blev åter den framgångsrika sångfågeln. My Name is not Susan, vars titel lånats från nämnda sångerskas hit, handlar inte om Whitney Houston. Däremot handlar utställningen om feminismens föränderlighet. Därutöver karakteriseras utställningen av en ovilja att som kvinna, människa eller konstverk låta sig kategoriseras efter benämningar och bestämningar. Kön, tillvaro och ting kan vara mer än bara ett och enahanda. Så även Whitney Houston. Många frågar varför det mest är kvinnor på mina målningar. Mitt svar blir då att dessa inte är där som representanter för ett av två kön – utan som bilder av människor och som företrädare för olika känslolägen. Det spelar ingen roll om det är en kvinna eller man som på målningen representerar de interpersonella tillstånd jag är ute efter. När jag ammade och låg i badet hittade jag en vulkan eller en rörlig landskapsmålning av en vulkan. Detta var upptakten till mitt arbete med symboler i video och skulptur. Vad är den symboliska ordningen och går den att bemästra, urbanisera, reformera? Jag vill föreslå att symbolernas makt ligger i omedvetna handlingar. Jag vill utmana det politiskt korrekta sättet som människor förhåller sig till pornografi och sexualitet. Min konstnärliga verksamhet utforskar driften frigjord från moral och empati. Jag tror att det är farligt om feminism kommer att handla om att lyfta upp sitt nedtryckta kön. Jag lever med ett tämligen högtsvävande kön och koncentrerar mig hellre på andra saker – som att vara människa. Sara-Vide Ericsons målningar vittnar om interpersonell problematik. Denna problematik, som utmynnar i ett slags komplex individualism, är inte könsrelaterad utan förenad med mänsklighetens varande. De individer som figurerar i verken är både karska och kuvade: kort sagt är de som människor är mest. I Hang in there you pussy utforskas kroppsspråk, klädval, pose och position. Undersökningen börjar eller slutar i frågan huruvida könet på de personer som återfinns i målningarna har någon betydelse. I slutändan anas ett konstaterande att människan, oaktat kön, är sig själv om inte nog så åtminstone närmast. Åsa Ersmark söndrar, sammansmälter och omstöper de mest klassiska, vanligen köns- och kroppsrelaterade symbolerna. Symboler och symbolik bortkollras; den ursprungliga berättelsen brister och en annan, alternativ historia formuleras. Genom nedsmältanden, sammanblandningar och legeringar ifrågasätts kategoriseringar och det på förhand givna (och så även freudiansk och lacansk psykoanalys). Ersmarks symbolhaveri har i hög grad en feministisk grundval, men samtidigt behandlas feminismen som ännu en sliten symbol – någonting splittrat, söndrat, i behov av reform och omformulering. Signe Johannessens organiska, icke- alternativt flerkönade skulpturer liknar kroppar som ligger där: ödelagda, utpumpade men svagt flämtande efter den tusende orgiastiska övningen. Kanske kan skulpturerna betraktas som uttryck för ett slags grundläggande, genusomedveten sexualitet: könslighet raderad, mänsklighet förenad i sexuell symbios. Johannessen använder pornografi eller, mer rätt och riktigt, porrbranschen som en laddad, komplicerad men likväl möjliggörande utgångspunkt. Skulpturerna är avseende form och färg uppenbarligen inspirerade av sexleksaker. Men: i stället för att nöja sig med ett brukligt, fördömande förhållningssätt till pornografi utforskar Johannessen området och omvandlar det till någonting alstrande. Iris Smeds konstnärskap kretsar kring spörsmål rörande identitet och jagskapande. Subjekt eller objekt, människa eller produkt, fiktion eller verklighet – begreppen förvrängs och utvidgas. Text: Lili von Wallenstein |
|