Har haft nästan 3 vita månader från Facebook och idag tänkte jag att jag skulle aktivera mitt konto på nytt. Jag var helt pirrig och uppspelt innan, men när jag loggade in så blev jag jättebesviken. Det var tråkigt och ointressant och dessutom gör de nya algoritmerna så att jag bara ser statusar från typ 2 personer. Innan jag stängde ner så var det max 5 personer som jag ”hängde” med. Jag avaktiverade mitt konto igen, väldigt skönt. Jag har inga problem med att slösa bort mitt liv, men nånstans går gränsen!

Under min period utan fb har jag varit väldigt sökande. Internethänga och skriva skit är trots allt jävligt kul. Har provat Twitter, Linkedin och Tumblr men inget känns rätt. Dessutom har jag försökt blåsa liv i mitt eget sociala medium som var dömt att misslyckas. Bloggvärlden ska vi inte tala om, den här ju helt död. Däremot hörde jag av en bloggläsare att Skunk hade återuppstått och skapade ett konto. Jag använde aldrig Skunk när det fanns, det närmaste i framtidsteknik jag hade på den tiden var en windows 95 utan modem. Så jag fick roa mig hela nätterna med att spela Pinball.

Skunk får faktiskt högsta betyg, för första gången på väldigt länge kände jag hopp inför internets framtid. Ingen uppmärksamhetsjakt, inga politiknissar som sitter och hetsar, ingen reklam, lätt att vara anonym och det känns avslappnat. Det är hög aktivitet och dessutom är det lättillgängligt att hitta nya användares sidor, till skillnad från t ex Facebook som vill inskränka möjligheten att hitta något nytt och oväntat.

Så skål och tack för ett socialt medium som fungerar!

Jag heter lenagerner på skunk.

Tags: framtid, hopp, internet, skål