Idag var jag tvungen att köpa en grej till min lägenhet som jag trodde var det sista jag skulle släpa in där, nämligen ett hörndatabord.

Jag har ont i axeln och var tvungen att införskaffa ett mer ergonomiskt skrivbord eftersom jag sitter där jämnt. Jag tyckte om mitt gamla vita skruttiga skrivbord, en jag känner tiggde det ur en container på återvinningen och sen fick jag det. Men som handikappad får man väl vänja sig vid att välja funktion före estetik.

På undersidan finns en skiva som rullas ut väldigt lätt. Där ska man ha tangentbordet. Det enda som saknas är en mick som man blåser i så att skivan åker ut automatiskt.

Och det värsta av allt, min stationära dator rymdes precis i det fack som är tänkt till just det.

Det nya skrivbordet var ganska stort så jag var tvungen möblera om och vända sängen åt andra hållet. Nu känns det som att komma in i ett studentrum.

Tags: arbetsmiljö, fult, hemskt, hörnmöbel, skrivbord






