Nästa dag påbörjar vi hemresan mot Umeå.

På ditvägen körde vi via Dorotea och på hemvägen via Sollefteå och Övik.
Vi stannade till vid ett Naturreservat dom kallades för Döda fallet. Det lät spännande.

Men en grundregel när man är ute och reser är att aldrig köra in på såna platser. Det är alltid skittrist.

Så här ser det ju ut om man går bakom tekniska högskolan, man behöver inte köra 30 mil för att se sånt här! Att åka ut i naturen och låta sig ledas av bruna vägkulturskyltar med en kringla på är ungefär som att handla allt konstnärsmaterial på en konstnärsshop. Allt blir dyrt ovärt och fjuttigt.
Sen får man ju asmycket ångest av såna här broräcken. Det känns som att man är på friluftsutflykt i mellanstadiet.
Slutligen kom vi fram till Sollefteå. Min kille tyckte det var en trevlig stad och sa att han skulle kunna tänka sig bo där. Vi åt på en Kina restaurang, jag beställde in thaimat.

Ja det var allt från vår semester!
Tags: bil, kultur, mat, natur